PETRA HULTMAN – DET LÖPANDE BANDET 21.10.29 – 22.02.20

Petra Hultmans utställning byggs upp kring en monumentalinstallation av virkade dukar, i samband med utställningen installeras en ankunten offentlig gestaltning i Smålandsstenar.

"...vi förflyter inuti oss själva

jag lever lager på lager av ögonblick i ett plant perspektiv

jag sträcks ut över eftermiddagar som bara existerar för mig

utanför fönstren finns dagens luft ännu kvar

jag känner inte igen denna dag

jag klamrar mig fast vid andra dagar

jag klamrar mig fast vid mig

inburad i mig

och också så tar allting slut

det eviga tar slut

vanorna tar med tiden slut

små mättade ögonblick som spänns ut..."

(ur: Gloria Gervitz – Migrationer 1976-2018, översättning Hanna Nordenhök)

Utställningens centrala verk är en monumental installation som består av tusentals virkade dukar. De har samlats in i samarbete med lokala loppisar och välgörenhetsbutiker. Behandlade utspända och upphängda bildar de nu en jättelik enhet; en gemensam form, ett stycke kristalliserad tid.

Petra Hultmans utställning "Det löpande bandet" fyller konsthallen med miltals av tråd som flätats samman, ögla genom ögla. Virkandet har tagit tusentals timmar; morgnar, eftermiddagar och kvällar; garn som löpt mellan fingrarna på hundratals händer. De virkade dukarna är också tid, fri tid som bundits, tidsfördriv, sysselsättning, och verksamhet. Det är tid och garn som lindats runt sig självt och vikts ihop, lagts undan och skänkts bort.

Det är otaliga timmar av liv, vid köksbord, i fåtöljer och soffor som samlats in. Ihopvikt, bortglömd, bortskänkt, mänsklig verksamhet. Själva ordet ”virka” betyder just det, det har sin rot i tyskans ”wirken” – som betyder att verka, som i verksamhet, verklighet och verk. En virkad duk liksom ett konstverk kan vara långt mer än det verkar.

Installationen omfattar tid och arbete över generationer genom sitt material. Men skapandet av installationen är ett omfattande arbete i sig, att samla in materialet i “virkfällor” hos loppisar, att stärka, spänna ut och stryka dukarna, att knyta och hänga dem i kilometervis av tunna nylontrådar är ett arbete som är likt och på samma gång helt väsenskilt från att virkandet. Virkning är en solitär aktivitet, att omvandla den till en konstinstallation är socialt. Välgörenhetsvolontärer, konstnärsassistenter, tekniker och faktiskt hela Westbo Innebandyklubbs damlag har involverats i denna konstnärliga process; denna produktionslinje, detta löpande band.

Där vid det löpande bandet, i produktionslinjen; på samma sätt som vid virkningens arbetsbord, sker mer än händernas verksamhet. Virknålen låter garnet löpa genom öglorna, händerna är upptagna, men tanken kanske desto mera fri. Visst kan handarbete kräva närvaro –om jag själv ska virka krävs extrem koncentration. – Men, jag har också sett min mormor virka... Vad tänkte hon på då?

Den arbetstid som vecklas ut i Petra Hultmans verk är mer än händernas, det är också tankens, fantasins. Bland trådarna har drömmar, hopp och farhågor flätats in. En sammanhängande länk har bildats, mellan handarbetets otaliga virkande händer, genom den konstnärliga processens löpande band och in i det fullbordade konstverket. Kanske är det virkade dukarna inte funna objekt, inlemmade i ett konstverk, utan början på en konstnärlig process vid ett köksbord för hundra år sedan.

"vanorna tar med tiden slut

små mättade ögonblick som spänns ut"

Nils Svensk, Konstintendent / Curator

PETRA HULTMAN kommer från Smålandsstenar, hon är utbildad vid Kungl. Konsthögskolan i Stockholm, tidigare utställningar inkluderar, Göteborg Konsthall ”Before we forget”, Färgfabriken, Stockholm
Beckers Art Award. Kvinnohistoriskt Museum i Umeå, Arbete hemma // House Keeping.